Ja, ibland finns bara varken tid eller ork.
Men mycket har hänt här. Sigurd har fyllt ett år och här är full fart från morgon till kväll. Det är verkligen ingen lugn stund förutom när det är mat och inte ens då har han alltid ro att ta det lugnt. Får ofta räkna med att det blir bara en helt uppäten portion, lunch eller middag. Det andra målet blir oftast bara halvätet.
Mellanmål däremot njuter vi till fullo av. Jag som dragit ner ordentligt på amningen ammar inte längre mellis på förmiddagen, men det för vi ändå till en mysig stund då Sigge myser i min famn och njuter av något gott. Eftermiddagsmellis är fortfarande amning och det är förståss mysigt. Har inga planer på att sluta amma än, men eftersom amningen störde min kropp så mycket så orkade jag inte med mig själv längre, psykiskt så det var ett att göra. Har nu hittat en bra balans där jag kan amma två ggr om dygnet och slipper komplikationer.
Det är som sagt fullt ös här hemma, det busas, leks och utforskas och jag upptäcker hela tiden nya färdigheter, en del roliga, andra känns mest som otyg. Som att han precis lärt sig öppna dörrar. Vi ska införskaffa några haspar till vissa dörrar då vi inte kan låsa med nycklar heller för dom kan han också plocka ur låsen och försnilla. Och jag vill gärna kunna komma in på toaletten när jag behöver. Ytterdörrar får han också upp, och han har till och med gett sig ut på en egen liten promenad i trädgården.
Sigge kollar in krattan, efter att först ha tagit av sig mössa, vantar och stövlar… Sen öste han runt som ett jehu i trädgårn. Haha, men det fick väl vara lite OK när det var nästan 15 graden varmt i skuggan.
Klättring är också kul och han är snabb. Upp på bordet via en köksstol går på ett litet ögonblick. Från soffan kan han ta sig upp i vardagsrumsfönstret och från toaletten upp i handfatet. Man får hela tiden vara vaksam.
Pratet har lossnat lite, han har tidigare inte pratat så mycket. Men nu dyker det upp nya ord då och då. Favoriten är -Dä!? Det betyder givet vis där, eller snarare -vad är det där? Har springer runt med pekfingret i högsta hugg och säger -Dä!? och man hinner inte svara på det första innan han pekat ut två saker till och undrat vad det är.
Han har äntligen fått ett litet intresse av mat, numera kan han leka lite med maten och pilla med själva maten och inte bara slänga tallriken i golvet när han får prova äta. Samt att han har förstått att små smörgåsar är till för att ätas på, inte bara smula sönder och lämna på golvet. I övrigt så äter han ju faktiskt i princip allt, bara man matar honom. En favorit till mellanmål är keso med upptinade bär. Matmässigt är det kyckling i de flesta former som är favoriten.
Det blir en lång kille av honom. Vi var på 1-årskoll i veckan och han är nästan 82cm lång. Däremot har han helt sprungit av sig allt bäbishull och nästan blivit en smalis istället. 11770g är i och för sig fortfarande lite över medelkurvan, men längden är långt över medel.
Nä, nu är det sent och jag har fortfarande saker att stå i egentligen. Mina föräldrar kommer imorgon så jag vill ha lite ordning här hemma. De ska hämtas tidigt imorgon vid tåget så det är bäst att jag tar tag i det sista nu, ner med sista disken i maskinen och köra igång samt hänga lite tvätt.